Plugg och tankar

Hej!
Nu var det ett tag igen sen sist. Har suttit med näsan i skolboken den senaste tiden och har knappt hunnit med annat än jobb och plugg.
 
Däremot har jag en aktivitet som jag värdesätter högt en gång i veckan och det är min ridlektion på ridskolan. Varje onsdag åker jag dit, med små små fjärilar i magen. Mest pirrig är jag för att jag aldrig vet vilken häst jag ska rida på. Det är också ofta mitt största bekymmer, nervositeten. 
 
Jag började rida för lite drygt ett år sedan. Var ganska ovan men relativt orädd. För ett par veckor sedan hände dock något. Jag vet egentligen inte vad eftersom jag inte var rädd just då. Obehaget kom någon vecka efteråt. Vi hade lektion med bommar. Jag hade min favorithäst, en valack med lite läktarspöken, och jag var suppertaggad för att få studsa över lite låga "hinder". Det gick bra till en början av lektionen tills han blev skraj två-tre gånger och började springa med mig. Jag satt kvar, inga problem och då upplevde jag det inte som läskigt. Däremot har den där känslan satt spår i min kropp. Känslan av att tappa kontrollen när hästen blir rädd och bestämmer sig för att dra! Jag sitter bara och väntar på att det ska ske på vilken häst jag än rider nu. Jag har ännu inte suttit igen på hästen som gjorde detta med mig och jag tror att jag skulle kunna komma över min känsla om jag fick möta den på nytt. Jag har även pratat med min ridlärare och bett om att få backa ett steg tillbaka och att jag vill sitta på lite trygga, "snälla" hästar igen för att få tillbaka lite självförtroende och mod. 
Så jag hoppas att nästa gång vi har bommar att jag får en riktigt snäll häst utan hjärnspöken.
 
Lite kvällstankar såhär en söndag....

Kommentera här: