Helgen som gått..

 
Vilken helg jag har haft hörrni! ledig från i torsdags, vilket jag är varannan vecka, superskönt!
Helgen har iallafall gått i händelsernas tecken. startade i fredags med att besöka  Nynäs havsbad från fredag till lördag ihop med min ena kusin och min moster. VI hade super tur med vädret och det gassade på riktigt skönt där vi satt i utomhusbadet. Dagen följdes av en väldigt god middag bestående av räktartar, sotad sparris, torsk i skaldjursfond och avslutningsvis en chokladmousse med saltstänk och hallon-youghurt glass. En 4-rätters alltså. Magiskt gott var det!
Lördagen innehöll även den bad, mys och vitt vin i solen innan det var dags för hemfärd. På vägen stannade jag och min sambo till hos våra vänner och blev hipp som happ bjudna både på vin och middag, super nice!
 
 
Så kom söndagen!
Jag och min bästa väns man är som galna i lakrits så självfallet bokade vi in en "dejt" på tu man hand och åkte till Annexet/ globen. Därt åt vi så mycket lakrits att vi till slut mådde så illa att vi kände att det räckte och blev över. Sa då att jag inte kommer att äta lakrits på flera veckor, det bröt jag redan idag =P En riktigt bra helg som avslutades med kvalitetstid med min sambo.
 
 
 
En riktigt bra helg med andra ord!

Plugg och tankar

Hej!
Nu var det ett tag igen sen sist. Har suttit med näsan i skolboken den senaste tiden och har knappt hunnit med annat än jobb och plugg.
 
Däremot har jag en aktivitet som jag värdesätter högt en gång i veckan och det är min ridlektion på ridskolan. Varje onsdag åker jag dit, med små små fjärilar i magen. Mest pirrig är jag för att jag aldrig vet vilken häst jag ska rida på. Det är också ofta mitt största bekymmer, nervositeten. 
 
Jag började rida för lite drygt ett år sedan. Var ganska ovan men relativt orädd. För ett par veckor sedan hände dock något. Jag vet egentligen inte vad eftersom jag inte var rädd just då. Obehaget kom någon vecka efteråt. Vi hade lektion med bommar. Jag hade min favorithäst, en valack med lite läktarspöken, och jag var suppertaggad för att få studsa över lite låga "hinder". Det gick bra till en början av lektionen tills han blev skraj två-tre gånger och började springa med mig. Jag satt kvar, inga problem och då upplevde jag det inte som läskigt. Däremot har den där känslan satt spår i min kropp. Känslan av att tappa kontrollen när hästen blir rädd och bestämmer sig för att dra! Jag sitter bara och väntar på att det ska ske på vilken häst jag än rider nu. Jag har ännu inte suttit igen på hästen som gjorde detta med mig och jag tror att jag skulle kunna komma över min känsla om jag fick möta den på nytt. Jag har även pratat med min ridlärare och bett om att få backa ett steg tillbaka och att jag vill sitta på lite trygga, "snälla" hästar igen för att få tillbaka lite självförtroende och mod. 
Så jag hoppas att nästa gång vi har bommar att jag får en riktigt snäll häst utan hjärnspöken.
 
Lite kvällstankar såhär en söndag....