Pempa

Efter sommaren som har passerat har jag lärt mig att inte ta henne för givet, för gudarna vet hur nära det var för min lilla mormor att dom fick henne.

Hon är precis likadan som hon var då när jag var liten och fick sova över.

Hon berättade alltid sagor och läste böcker för mig och sen fick jag alltid hemlagade pannkakor med hemmagjord sylt. 

Så är det lite nu när man hälsar på också.

Jag sover inte kvar längre men mat bjuds det alltid på, gärna ihop med en liten historia.

Det är inga sagor längre, utan nu får man oftast höra historier ut hennes långa liv.

Igår fick jag, över en nybakad kanelbulle, höra om hur det var när hitler kom till makten och vad som skedde under kristallnatten. 

För min mormor var där när det hände och jag ser i hennes ögon smärtan hon såg då. 

Hon är stark min mormor, men samtidigt ömtålig och skör.

Jag älskar dig!